Kiko – kalenderapplikationen som jag har skrivit om flera gånger förut, har nu släppts i version 2.0. Jag ser inte ens en “beta”-etikett på sajten, så nu är det allvar…

Jag gillar Kiko, och även om jag haft en del invändningar tidigare så har det varit detaljer. Nu är det dags att testa på allvar! De närmaste veckorna kommer jag att använda Kiko för att planera mina dagar. (Så om ni ser en förvirrad/svärande/uppgiven man i sina bästa år irrandes på stan så var snäll – det kan vara jag.)

Jag har nämnt Kiko.com förut, men nu har jag hunnit använda den lite mer. Dessutom har jag spanat in två andra nya kalenderapplikationer som kan sägas konkurrera om samma användare: CalendarHub
och Planzo.

Sammanfattningvis är alla tre bra och intressanta kalenderapplikationer, men ingen når riktigt ända fram så att åtminstone jag skulle kunna tänka mig att köra den uteslutande. Alla tre har buggar som avskräcker till att lägga (planeringen av) sitt liv i deras händer, och i vissa fall är funktionaliteten sådan att det inte känns riktigt bra – i alla fall för mig.

Calenderhub är den kanske tråkigaste av de tre, rent gränssnittsmässigt. Gränssnittet känns lite som en app-ifierad variant av kalender.se, vilket är lite i tråkigaste laget. Både Kiko och Planzo har snygga Ajax-gränssnitt med mycket drag-n-drop och javascript-fönster och liknande. Planzos gränssnitt är faktiskt det som känns bäst, med snabb respons och en “känsla” som liknar en “riktig”-desktop-applikation.

Ingen av applikationerna hanterar svenska tecken på ett bra sätt, men CalendarHub var ok och nästan felfri där.

Det som funktionsmässigt stör mig i alla tre applikationerna är hur man delar sin kalender med andra. Kiko och Planzo gör båda så att man måste markera varje inlägg i kalendern med synlighet, och sedan säga om hela världen eller bara “din grupp” ska få se dina inlägg, eller om de ska vara helt privara. Här överraskade Planzo lite med att ha “hela världen” som standardinställning, så alla mina åtaganden för den närmaste tiden fanns till allmän beskådan tills jag upptäckte (och ändrade) den inställningen. Det är inte vad jag föredrar, men andra kanske tycker annorlunda.

CalenderHub är lite annorlunda eftersom de tillåter användaren att skapa flera kalendrar, och bjuda in folk till varje kalender. Dessutom kan du säga att din “huvudkalender” ska inkludera alla inlägg i dina andra kalendrar. Det upplägget känns faktiskt väldigt bra – man kan ha en kalender för jobbet, en för det aktuella kundprojektet, en för familjen och en för pokerkompisarna. För varje kalender skapar man en specifik grupp av personer som man bjuder in till kalendern, och de kan i sin tur ställa in det så att deras respektive “huvudkalendrar” också visar inlägg på de kalendrar jag bjudit in dem till.

CalendarHubs sätt att jobba känns som det bästa! Men – jag får det bara inte att fungera… Jag har bjudit in folk till höger och vänster, men det ser inte ut som det ska. Dessutom verkar det som de inbjudna bara får rättighet att titta på kalendrarna – inte ändra i dem. Jag vill förstås ge andra i projektet rätt att ändra i projektkalendern också. Helst borde man kunna sätta rättigheterna per person när man bjuder in dem.

Nåväl – alla tre har stor potential att bli verktyg som man verkligen kommer att kunna använda dagligdags. Men jag kommer att vänta lite till innan jag lägger upp mitt liv där. Däremot gav mina tester mig en ganska klar bild av hur en Web 2.0-kalender-applikation borde vara, så om det är någon som håller på att ta fram en sådan och vill ha lite input, så hör av er! (Jag efterlyser fortfarande en klockren svensk Web 2.0-applikation…!)

Jag berättade om Zimbra i förra veckan, och nu tänkte jag ta upp en annan applikation i samma område: kalender-applikationen Kiko.

Istället för att vara en komplett grupp-programvara så fokuserar Kiko på ett användningsområde: personliga och delade online-kalendrar. Och det gör de faktiskt mycket bra! Jag gillar Zimbras demo skarpt, men som jag beskrev finns det ju en del praktiska problem i genomförandet (typ, det kräver en ultra-värsting-prestanda-maskin för att vara användbart), men Kiko har hittat en bra medelväg mellan features och prestanda.

Lägg till möten i kalendern, sätt etiketter på möten (t.ex. “privat”, “jobb”, “konsert”, etc), bjud in andra som får se och/eller påverka din kalender, dra och släpp möten, som via Ajax uppdaterar servern – alla kalenderfunktioner som man förväntar sig från en Web 2.0-applikation finns med.

Kiko är fortfarande en rätt buggig applikation, så planera inte din vardag med Kiko som enda hjälpmedel, men som en experimentell applikation för att planera lite squash-matcher med polarna så, varför inte?

Allvarligt talat – den här kan bli nåt! Men den är inte riktigt “där” än…