11.29.05

Spela Risk på Google Maps

Publicerat i Webbtjänster 2.0, application, google, maps, mashup, web2.0 vid 4:43 e m av Robert

Enkelt, snyggt och coolt: brädspelet Risk implementerat som en mashupGoogle Maps.

Ok, visst har det vissa skönhetsfläckar, och jag saknar en nätverksspel-variant, men nog funkar det allt!

Uppdatering: Pinsamt! Som Pelle påpekar i kommentaren så glömde jag länken. Här är den! Ibland går det lite för fort…

Uppdatering 2: Som Patrick rapporterar så tvingades sajten att stänga ned. Mycket tråkigt – det var en kul idé!

11.28.05

CalendarHub, Planzo och Kiko – kalendrar på webben

Publicerat i Webbtjänster 2.0, application, calendar, web2.0 vid 12:34 e m av Robert

Jag har nämnt Kiko.com förut, men nu har jag hunnit använda den lite mer. Dessutom har jag spanat in två andra nya kalenderapplikationer som kan sägas konkurrera om samma användare: CalendarHub
och Planzo.

Sammanfattningvis är alla tre bra och intressanta kalenderapplikationer, men ingen når riktigt ända fram så att åtminstone jag skulle kunna tänka mig att köra den uteslutande. Alla tre har buggar som avskräcker till att lägga (planeringen av) sitt liv i deras händer, och i vissa fall är funktionaliteten sådan att det inte känns riktigt bra – i alla fall för mig.

Calenderhub är den kanske tråkigaste av de tre, rent gränssnittsmässigt. Gränssnittet känns lite som en app-ifierad variant av kalender.se, vilket är lite i tråkigaste laget. Både Kiko och Planzo har snygga Ajax-gränssnitt med mycket drag-n-drop och javascript-fönster och liknande. Planzos gränssnitt är faktiskt det som känns bäst, med snabb respons och en “känsla” som liknar en “riktig”-desktop-applikation.

Ingen av applikationerna hanterar svenska tecken på ett bra sätt, men CalendarHub var ok och nästan felfri där.

Det som funktionsmässigt stör mig i alla tre applikationerna är hur man delar sin kalender med andra. Kiko och Planzo gör båda så att man måste markera varje inlägg i kalendern med synlighet, och sedan säga om hela världen eller bara “din grupp” ska få se dina inlägg, eller om de ska vara helt privara. Här överraskade Planzo lite med att ha “hela världen” som standardinställning, så alla mina åtaganden för den närmaste tiden fanns till allmän beskådan tills jag upptäckte (och ändrade) den inställningen. Det är inte vad jag föredrar, men andra kanske tycker annorlunda.

CalenderHub är lite annorlunda eftersom de tillåter användaren att skapa flera kalendrar, och bjuda in folk till varje kalender. Dessutom kan du säga att din “huvudkalender” ska inkludera alla inlägg i dina andra kalendrar. Det upplägget känns faktiskt väldigt bra – man kan ha en kalender för jobbet, en för det aktuella kundprojektet, en för familjen och en för pokerkompisarna. För varje kalender skapar man en specifik grupp av personer som man bjuder in till kalendern, och de kan i sin tur ställa in det så att deras respektive “huvudkalendrar” också visar inlägg på de kalendrar jag bjudit in dem till.

CalendarHubs sätt att jobba känns som det bästa! Men – jag får det bara inte att fungera… Jag har bjudit in folk till höger och vänster, men det ser inte ut som det ska. Dessutom verkar det som de inbjudna bara får rättighet att titta på kalendrarna – inte ändra i dem. Jag vill förstås ge andra i projektet rätt att ändra i projektkalendern också. Helst borde man kunna sätta rättigheterna per person när man bjuder in dem.

Nåväl – alla tre har stor potential att bli verktyg som man verkligen kommer att kunna använda dagligdags. Men jag kommer att vänta lite till innan jag lägger upp mitt liv där. Däremot gav mina tester mig en ganska klar bild av hur en Web 2.0-kalender-applikation borde vara, så om det är någon som håller på att ta fram en sådan och vill ha lite input, så hör av er! (Jag efterlyser fortfarande en klockren svensk Web 2.0-applikation…!)

11.26.05

Online igen

Publicerat i Om Web 2.0, web2.0 vid 4:53 f m av Robert

Min bloggvärd hade problem med servrarna större delen av dagen igår (och i förrgår?), men nu hoppas jag att det ska vara löst!

11.21.05

Domänsökningar med Ajax

Publicerat i Webbtjänster 2.0, ajax, application, web2.0 vid 3:06 e m av Robert

En kortis:

Här är några trevliga Ajax-baserade tjänster där du snabbt kan kolla om ett domännamn är ledigt och/eller vem som äger det:

Google Base

Publicerat i Webbtjänster 2.0, application, google, web2.0 vid 4:00 f m av Robert

Det är redan några dagar sedan Google Base släpptes så jag räknar med att de flesta redan hört talas om den. Men ärligt talat tog det lite tid för mig innan polletten trillade ner, så det är först nu jag skriver.

Själva applikationen är lätt att förstå, speciellt om man ger sig tid att testa den lite snabbt. Men jag kunde bara inte förstå varför det var en “big deal”, eller egentligen vad man skulle ha den till överhuvudtaget.

Applikationen är en databas, där vem som helst kan lägga upp data, som vem som helst kan titta på. Fast ordet “databas” känns som lite för mycket – “register” kanske är bättre. För varje typ av information som du vill lägga upp kan du ange vilka attribut som Google ska spara.

Ett exempel: du är en cineast som går på bio varje dag och vill ha ett register över filmer du sett och vad du tyckte om dem. Du kan då definiera en egen “filmrecension”-datatyp, som innehåller namn på filmen, lista över skådisar och regissör, kort recension, och länk till rätt ställe på imdb.com.

Eller: du är en kreativ hobbykock som regelbundet experimenterar fram nya recept, som du vill spara för framtiden, inklusive attribut som ingredienser, svårighetsgrad, tidsåtgång och en bild på den färdiga kreationen.

Saker som läggs upp är sökbara för alla – både direkt i Google Base, men du kan även (om informationen är tillräckligt relevant) få träffar på den i Googles stora sökmotor.

Varför är då det här relevant? Jag tror att Googles plan är att ta ett stadigt grepp kring innehållet på webben. Det är ett stort grepp, men Google är väl en av de få som skulle fixa det. Tanken är att bygga enkla applikationer som är svåra att kopiera för andra, eftersom de kräver den massiva infrastruktur som Google byggt upp. Dessa applikationer ska vara lätta att använda, men framför allt också lätta att bygga vidare på för andra (s.k. “mashups“). På så sätt får Google en stor del av de kommande Web 2.0-applikationerna att bygga in sig i, och bli beroende av, Google som tjänsteleverantör. Därmed får Google massiv trafik även i framtiden, med flera externa tjänster som driver trafiken till Google. Massiv trafik leder till många reklamvisningar och goda intäkter. En inte helt dum affärsmodell, tycker jag, och affärsmodellen tål nog att efterhärmas av andra Web 2.0-applikationer (om än i mindre skala).

Sen kan man förstås måla upp kusliga konspirationsscenarier där Google äger nätet och allt som finns där, men vi är ändå såå långt från det att jag avstår från att konspirera.

Tillbaka till Google Base, efter sidospåret ovan… Jag tror att Google med Base egentligen vill konkurrera med alla typer av betaltjänster som är ett sökbart register. Varför lägga upp din bil till salu på Blocket eller din lägenhet på Hemnet när du kan göra det gratis på Google Base? Svaret är ju naturligtvis att du på Blocket och Hemnet betalar för att de har många läsare, och följdaktligen blir det många som ser din annons. Men Google är Google och har ju liksom volymen gratis.

Jag tror dock inte att Google Base i sin nuvarande utformning kommer att vara ett stort hot för t.ex. Blocket. Det känns lite för opolerat och torftigt just nu. Plus den detaljen att Base idag bara stödjer engelska som språk… Däremot kommer det säkert inte att dröja särskilt länge innan någon bygger en snygg prylsäljar-mashup med Google Base som bas (och plötsligt känns namnet ganska träffande). Den sajten kan förstås vara hur snygg och användarvänlig som helst och mycket väl konkurrera ut befintliga aktörer. Och allt detta är ju helt i linje med vad jag tror är Google strategi!

11.17.05

En svensk Web 2.0-sajt

Publicerat i Om Web 2.0, Webbtjänster 2.0, humor, web2.0 vid 8:44 f m av Robert

När jag igår påstod att det inte finns några svenska Web 2.0-applikationer (eller, mer korrekt: att jag inte känner till några sådana) fick jag mothugg från Rasmus. Inte helt ologiskt heller, eftersom han ligger bakom en av dem mer uppenbara kandidaterna till den titeln.

Och jag får väl erkänna att han har rätt till viss del. Hans sajt uppfyller ju faktiskt det som jag själv definierar som Web 2.0, så jag har svårt att slingra mig från den.

Men! Riktigt så enkelt är det ju inte. När jag gör en faktisk, objektiv, automatisk utvärdering av sajten så visar det sig ju att Podradio.nu får noll poäng, av tio möjliga. Däremot får min egen web20.se hela sex poäng av tio möjliga!

Den enda rimliga slutsatsen jag kan dra, i all blygsamhet, är att det är den sajten som ni just nu är inne och läser på (om ni inte råkar läsa via en RSS-läsare, förstås) som är Sveriges Web 2.0-sajt!

Woohoo!

11.16.05

Ny Teknik skriver om Web 2.0

Publicerat i Om Web 2.0, article, web2.0 vid 4:47 f m av Robert

Tidningen Ny Teknik har idag en artikel om Web 2.0, Ajax, Microsoft och några av de tjänster som ni som läser den här bloggen redan känner till.

Något som lyser med sin frånvaro är svenska Web 2.0-applikationer. Men det är ingen skugga som faller över artikelförfattarna – de hade gjort det bästa man kan göra och helt enkelt mejlat mig och frågat om jag kände till någon sådan… Tyvärr gör jag ju inte det, och det känns lite konstigt. Någon som har nåt tips?

I brist på några konkreta svenska Web 2.0-tjänster att skriva om så har jag funderat på om jag skulle föreslå förbättringar av befintliga svenska sajter som skulle göra dem “lite mer Web 2.0”. Och även här tar jag gärna lite tips från er läsare! Skriv i kommentarerna eller mejla mig (se länk till kontaktinfo här till höger på sidan).

11.14.05

WideWord

Publicerat i Webbtjänster 2.0, application, web2.0, wordprocessing vid 5:07 e m av Robert

Jag har läst Pelle Braendgaards blog, Stake Ventures, med behållning ett bra tag nu. I första hand för att hans texter och länkar om entreprenörsskap är intressanta och tankeväckande, men även för att det är spännande att följa hans ambitioner att kunna leva på framgångsrika Web 2.0-applikationer. Han har väl inte riktigt uppnått det fullt ut ännu, men han har i alla fall lanserat ett litet antal mer eller mindre färdiga applikationer, vilket är mer än de flesta kan skryta med.

Hans senaste alster är WideWord – en enkel, Textile-baserad online-ordbehandlare. Med andra ord väldigt lik 37signals WriteBoard som jag nämnt förut. Och precis som att WriteBoard är en utbruten komponent i BackPack så är WideWord en ordbehandlare som är designad för att integreras i StakeItOut (en annan av Pelles webbapplikationer, som f.ö. inte heller är helt olik 37signals projektapplikationer).

Det som i första hand skiljer sig i applikationerna är väl att Pelle fokuserar ännu mer på säkerhet. Jag gillar också idén att man inte behöver registrera sig på ytterligare en sajt – istället identifieras varje dokument med en lång svårgissad URL som du måste hålla reda på för att komma åt dokumentet sedan. (Länken skickas till dig via e-post när du skapar dokumentet, så det sköts ju på sätt och vis automatiskt.)

Pelle beskriver lanseringen lite mer i den här bloggen.

I ärlighetens namn har jag inte riktigt kommit underfund med när man vill använda en sån här applikation. Det känns som att om jag vill skriva formatterade, längre dokument så vill jag ändå använda ett verktyg som är mer kraftfullt än vad Textile tillåter. Faktum är att jag, som jag skrev i en kommentar för ett tag sedan, mycket hellre skulle se en DocBook-baserad Web 2.0-applikation.

Nåväl – jag får väl skriva den själv…

11.09.05

Microsofts inställning till Web 2.0

Publicerat i Om Web 2.0, Webbtjänster 2.0, microsoft, web2.0 vid 6:44 f m av Robert

Dave Winer har via interna kontakter på Microsoft kommit över en del internkommunikation som föregick lanseringen av Windows Live förra veckan.

Det är ett mejl från Bill Gates där han beskriver hur viktig den nya vågen av webbtjänster kommer att vara för Microsofts framtid. (Nej, han använder naturligtvis inte termen “Web 2.0”…) Han jämför den marknad och utmaning som kommer med dessa med den betydelse som Internet haft för Microsoft…!

I det här sammanhanget tycker jag att det här citatet har extra stor dignitet: “We will build our strategies around Internet services and we will provide a broad set of service APIs and use them in all of our key applications.

I mejlet bifogas också ett längre memo av Ray Ozzie, som i egenskap av CTO på Microsoft fått ansvaret för Microsofts strategi för nya webbtjänster. I memot beskriver han mer detaljerat vilka utmaningar som Microsoft kommer att möta och hur de ska ställa sig till dem.

Mycket intressant läsning, oavsett vad man tycker om källan, och vi får säkert anledning att återkomma till det här senare!

11.06.05

Amazon Mechanical Turk – Web 2.1?

Publicerat i Webbtjänster 2.0, api, web2.0, web2.1 vid 1:48 e m av Robert

En av de mer originella idéerna jag läst om på länge, eller i alla fall senaste veckan, är Amazons Mechanical Turk. Idén är en extrem mix av teknik och människor – ett API som kan låta människor avgöra returvärdet på anropen!

Det låter väldigt Science Fiction, men är egentligen rätt sunt och enkelt. Enklast sättet att förklara det är genom ett exempel: Du har en tjänst som lagrar bilder som folk får ladda upp. För att kunna se till att det inte utvecklas till en porr-tjänst måste du se till att dina användare inte laddar upp tveksamma bilder. Du vill därför ha programkod som ser ut typ såhär:

if( imageContainsNudity( img ) ) {
    rejectImage(img);
}

Problemet är att en funktion som “imageContainsNudity()” är en mycket svår funktion att skriva, medan den mycket lätt kan hanteras av en människa. Och det är här den mekaniska turken kommer in!

Amazon Mechanical Turk fungerar här som en mellanhand som låter dig registrera ett API mot vad du vill att människor ska utföra manuellt – mot ett pris, naturligtvis. Du kan till exempel betala folk 50 öre per bild som de ska titta på för att avgöra om det innehåller “naket” eller inte, och sedan implementera ett API mot det. Extremt kraftfullt!

Det här är faktiskt en så originell idé att jag inte vet om jag ska placera den i kategorin “teknik” eller “webbtjänster”, och den får alltså äran av att vara det första inlägget som placeras i båda!

Avslutningsvis: Lite trivia om namnet “Den mekaniska turken”. Detta är faktiskt en fyndig och träffsäker historisk referens till den första schackmaskinen! Läs mer för att förstå varför!

Nästa sida